Eritrea: 18 år av terror

18 år har Isaias Aforuki suttit i makten utan en öppning för landet vare sig ekonomisk eller politisk. Eritrea är idag bland de fattigaste länder i världen. Under alla dessa år har jag träffat många många unga som flyr landet genom Sudan. De var förvirrade och förtvivlade över hur Eritrea ser ut från ett annat perspektiv, utanför Eritreas gränser. De reflekterar genast över den förlorade tiden när de var inne i Eritrea.

Jag är ofta helt emot sanktioner som införs för att avsatta en diktatur eftersom de drabbar de fattiga direkt. De redan utsatta eritreanerna kommer ännu att ha det ännu tuffare efter sanktionerna. Min förhoppning är att dessa sanktioner sätter fart på det eritreanska folket att ändra på denna situation. Jag säger inte den eritreanska oppositionen eftersom den är svag och saknar stöd inne i landet.

Isaias Aforuki har gjort landet till ett stort fängelse och har odlat förskräck och rädsla bland befolkning for att bevara sin stol och makt. Juldagen 1995 satt jag själv i ett av dessa fägnelsen, ett militär fängelse. Jag torterades nästan till döds under två veckor men räddades till slut av den Sudansiska Peoples Libration Movement. Jag såg själv hur folk dödes och kastas ut i bushen. Min frus bror fängslades i tio år i fängelset i Mendafara bara för att han vill ha en ny framtid för Eritrea. En sådan person som Isais Aforuki och sin junta skall sättas i dessa fägnelsen på livstid efter alla mord och försvinnanden mot eritreanska folket.